Det var mest på skoj som Jody började spionera på sina grannar. Vad skulle hon annars hitta på, där hon satt helt ensam i stugan med sin vrickade fot? Att kika in genom grannens fönster var nästan som att gå på bio. Men inte ens i sin vildaste fantasi kunde hon föreställa sig vad som skulle utspelas där. Och vad som var ännu värre-fotspåren i snön vittnade om att någon efteråt stått och iakttagit henne, någon som förstått att hon spionerat. Hon hade blivit ett farligt vittne...
Återigen en ungdoms roman, så jag tror inte jag behöver skriva mycket. Förutom att dom aldrig tar slut. Och att den här var ungefär lika läskig som de andra. Alltså inte läskig alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar