27 december 2010

förkyld men inte snörvlig i snorhornet...ännu

Jag klarade det knappt förbi julen. Började känna mig krasslig redan på juldagsmorgon, halsen var det som bråkade of course. Var helt slut hela dagen och klockan 19:00 på kvällen kände jag att jag skulle kunna lägga mig ner och bara sova i hundra år. Men det gick ju inte eftersom vi hade släktträff.

Inatt har jag fått sova 2 timmar och högst en timme på hela dagen. Känns lite surt samtidigt som jag ändå inte känner mig trött. Weird. Det är också andra gången jag blir förkyld en eller två dagar efter mensen slutat. Kom på det imorrse när jag inte kunde sova och jag tyckte det var lite lustig och konstigt haha. Men enligt mommie dearest så kan man få så. Vad skulle man göra utan sin mamma egentligen? Hon är lixom den som försäkrar en om att det inte är farligt om man får värk i äggstockarna under en förkylning eller annars bara. Och en annan sak är den att när jag var liten så blödde jag näsblod väldigt väldigt ofta, jag kunde vakna på morgonen och märka att jag blödigt näsblod i sömnen, eller så vaknade jag mitt i natten för att jag började blöda näsblod. Och varje kväll, efter en dag med näsblod, så kunde jag säga till mamma ''Jag kommer säkert börja blöda näsblod inatt med'' och hon kunde svara ''Nej, det kommer du inte'' och så blev det precis så som hon sa. Hur kan mammor veta allt?! That's the million dollar question. I only have the 10 dollar answer.

Inga kommentarer: