You know what, jag har blivit ganska van med att inte känna mig tvingad att blogga varje dag. Ibland orkar man bara inte. Det är en ganska befriande känsla. Nu bloggar jag ju ändå, fast jag inte gjort det tidigare idag, men det är bara för att jag är trött men inte har någon lust att sova. Visst, det skulle vara skönt, och jag älskar känslan att vakna tidigt på morgonen när hela huset är tyst och ingen har vaknat än. Men ändå.
Har i alla fall känt idag att jag inte haft något speciellt att blogga om. Va, att mamma och jag druckit kaffe och att jag läst en halv bok? Nä. Fast nu blir det ju dubbelmoral eftersom jag just skrev det. Damn. Men vad jag menar är att jag inte känt för att knåpa ihop ett helt inlägg där jag beskriver hur jag drack mitt kaffe, med vem, hur det smakade, om jag drack två koppar och om jag fick halsbränna. Det är liksom ingen som vill läsa sånt. Visst kan det vara kul att läsa om andras dagar, det är ju lite det en blogg går ut på egentligen. Att man delar med sig av sin vardag och sitt liv. Eller sina innersta tankar och högsta önskningar om man så vill. Men man behöver ju inte gå in på minsta detalj och beta av varje minut av sin dag. Jag vet att jag skrivit ett eller flera liknande såna blogg inlägg någon gång, men då med en släng av min ironiska humor bakom så att det blir mera på skämt och inte världens serious face om att man klockan 15:47 var på toa i 5 minuter.
Babbel babbel. Det är dags för den här damen att krypa under täcket och i alla fall låtsas sova. 50 points for Gryffindor om jag lyckas slockna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar