Nej men hörrni, jag kanske inte är så jättesjuk men ibland känner man sig faktiskt som män känner sig när dom är förkylda. Dödssjuka alltså. Men helt seriöst börjar det luta mot magkatarr nu. Det är något vi har i familjen, pappa har det, min ena bror har det, min syster har det, och jag har det.
För er som aldrig haft magkatarr och inte vet hur det känns, kan jag säg att det inte finns nått lustigt med det. Halsbränna, konstant rapade på grund av all luft som blir i tarmarna, en molande värk under revbenen och lite varsomhelst i magen, illamående efter intag av i princip all sorts mat och dryck, snabb mättnadskänsla men hungrig igen efter 10 minuter. Ibland ont bak till ryggen. Det är alla symptom jag brukar ha. Och att till på det ha mens är inte direkt party kan jag säga. Men man är ju kvinna, och kan vi klämma ut något i storlek med en vattenmelon genom ett hål stort som en citron, så tror jag jag klarar det här en gång till. Magkatarren alltså.
Drack vatten och matsodan tidigare i ett försöka att lindra den hemska halsbrännan åtminstone, men det funkade inte den här gången. Jag kan inte ta medicin mot halsbränna eftersom de flesta antingen gör halsbrännan värre för mig, eller innehåller ett ämne man inte får förtära om man druckit eller ätit något kalciumrikt under dagen. Det kan nämligen leda till skada på njurarna, och i värsta fall njursvikt. Och jag har inte bra njurar som det är, det vet jag även fast jag aldrig varit till en doktor och fått det bekräftat, så jag iss inga riska(som man sa i lågstadiet på brännbollsplan.)
Jag har dock inte uteslutit glutenintolerans än, men jag ska vänta till magkatarren går över och se om något tyder på celiaki efter det. Diskuterade faktiskt med mamma ikväll om att fara in till Medimar(en privatmottagning)och boka blodprov, imorgon när jag ändå ska in till stan och så tänkte jag. Men nu tänker jag som sagt vänta ett litet tag och ta itu med en av magåkommorna först innan jag går vidare till nästa. Den här så kallade ''Österlunds-magen'' som hela halva släkten på pappas sida har är verkligen något jag velat slippa ''ärva.'' Allt annat förutom den skulle ha gått bra. Men nu får jag helt enkelt gilla läget, och leva med det här. Så jag tänker ta min ärvda mage(hahahah!)och krypa under täcket och möta John Blund nu. Godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar