Alla har vi varit små och alla har vi haft kramisdjur. Favoriterna var med överallt och resten var konstant med i alla lekar man hittade på under dagarna. Jag hade två favoriter, de ligger fortfarande nära hjärtat. Min platta bruna hund med vit nos och svarta öron, Lucky Ludde, och min tvättbjörn Miko. Lucky-Ludde är köpt på Eckerö Linjen och Miko på Dillen. Jag har haft Miko längst av de båda men Lucky-Ludde är ändå favoriten av alla favoriter.
Att ha kramisdjur med sig i sängen är en trygghet när man ska sova. De kommer jag ihåg att Mamma har sagt och det stämmer nog. När man var liten kunde man inte sova utan sitt speciella kramdjur, de måsta alltid vara med. Lucky-Ludde har fortfarande sin plats i min säng, han har fortfarande inte flyttat från min säng till plastkassen med alla andra kramisdjur i garderoben. Lucky-Ludde kommer alltid ha sin plats i min säng. Jag tror att när man blir äldre är det fortfarande än trygghet att ha sitt älskade kramisdjur med sig i sängen, även fast han/hon kanske ligger i fotändan hela tiden och inte har en sån stor funktion ändå. Men att man ändå har kramisdjuren kvar. Jag kommer aldrig slänga mina, inte en chans. De har varit med så länge och varit med om så mycket, de har varit med i alla lekar. Mamma, pappa, barn, hund(ar), Djurpark och många fler. Kommer ihåg att jag brukade leka att jag hittade massa vilda och tama djur i skogen hela tiden. Med i de lekarna var x antal hundar, ekorren, igelkotten, kaninerna, min Little Monkey Lost Tarzan och nästan alla kramdjur jag äger och har. Det var härliga tider och ibland önskar man att man kunna gå tillbaka. Inga bekymmer, man var lycklig var dag.
Att ha kramisdjur med sig i sängen är en trygghet när man ska sova. De kommer jag ihåg att Mamma har sagt och det stämmer nog. När man var liten kunde man inte sova utan sitt speciella kramdjur, de måsta alltid vara med. Lucky-Ludde har fortfarande sin plats i min säng, han har fortfarande inte flyttat från min säng till plastkassen med alla andra kramisdjur i garderoben. Lucky-Ludde kommer alltid ha sin plats i min säng. Jag tror att när man blir äldre är det fortfarande än trygghet att ha sitt älskade kramisdjur med sig i sängen, även fast han/hon kanske ligger i fotändan hela tiden och inte har en sån stor funktion ändå. Men att man ändå har kramisdjuren kvar. Jag kommer aldrig slänga mina, inte en chans. De har varit med så länge och varit med om så mycket, de har varit med i alla lekar. Mamma, pappa, barn, hund(ar), Djurpark och många fler. Kommer ihåg att jag brukade leka att jag hittade massa vilda och tama djur i skogen hela tiden. Med i de lekarna var x antal hundar, ekorren, igelkotten, kaninerna, min Little Monkey Lost Tarzan och nästan alla kramdjur jag äger och har. Det var härliga tider och ibland önskar man att man kunna gå tillbaka. Inga bekymmer, man var lycklig var dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar