fuck you, fuck you very, very much

Jag brukar alltid va lite osäker så där med att skriva i bloggen vid en tidig tidpunkt. Typ som inatt när jag var uppe 03:30. Jo jag har sovit inatt.. fem timmar faktiskt. Det är precis det där jag är rädd för, vad andra ska tycka och säga. Jag har alltid varit det, inte bara med bloggen utan med massa annat också. Jag vet att jag inte borde bry mig men det är jävla svårt att inte bry sig ibland. Även det med starkaste självförtroendet känner nog så någon gång.Men det där med bloggen..Ibland har det känts som att jag inte kan skriva vad jag vill för att jag är rädd för vad andra ska tycka. Men det är glömt nu. Det är ju min blogg så jag borde få skriva vad jag vill utan att någon sitter och kommenterar att jag inte borde skriva så, ellerhur? Jag kanske syftar på något jag skrev i min gamla blogg, jag kanske syftar på något som ännu inte hänt, det kommer jag inte säga.
Men min blogg, mitt liv.
Det kan också kännas konstigt att svära i bloggen, jag har ju redan skrivit jävla där uppe, men egentligen borde jag få skriva svordomar i bloggen. Alla säger att man svär för att man har dåligt ordförråd, men isåfall har hela världen dåligt ordförråd för alla har vi spytt ut en och annan svordom i våra liv, gammal som ung. Så inte kan det skada att man spyr ut en eller flera någon gång. Det kanske inte är så vackert och svära det kan jag hålla med om, men ibland kommer det utan att man är beredd och ibland menar man det verkligen. Man behöver ju inte ta de värsta svordomarna heller. Det finns ju diverse könsord som inte är så trevliga, men jag kan ärligt säga att jag själv har använt ett och annat någon gång. Dock inte rakt i facet på någon. Men det vanligaste som hoppar ut ur min mun är satan, helvete, fuck, satansjävlaskit och när jag och min bror var yngre och bråkade så kunde ett och annat jävla cpunge hoppa ur våra munnar. Inte snällt eftersom cp är en sjukdom men alla har vi våra dåliga dagar juh..

Ibland borde man överlägga att byta ut alla svordomar till roliga uttryck. En vän till mig brukar använda Järnvägsgratäng som svordom. Lite roligt sådär, och Hemvete är en återkommande ''svordom'' som funkar som ett finare ord för helvete. Aphjärna låter också roligt och kanske borde användas mera, vad tycker ni? Tänk er att ni sparkar foten rakt in i en stol eller ett bord i skolan eller på jobbet, varav ni uttropar APHJÄRNA efterföljt av luriga blickar och massa skratt. Lustigt.