Home at last!

Här är det någon som kommit hem från!

Har haft en bra vecka i kärlekens stad, vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja berätta. Flygresan dit gick i alla fall bra och jag var inte ett dugg nervös fast det var första gången jag flög. Det var till och med kul, förutom när man fick värk och lock i öronen. Men man var ju beredd på det så det kom ju inte som en chock direkt.
 De tre första dagarna spenderade vi endast i Disneyland och med allt som heter Disneyland. De tre första, eller två egentligen, var också på ett sätt de värsta eftersom man hade sjukt ont i ben och rygg när man kom tillbaka till hotellet på kvällarna. Men de sista dagarna har också varit jobbiga, för mig och storebror, eftersom vi båda blev grymt förkylda. Hursom så spenderades fjärde dagen på buss, tåg och tunnelbana först innan vi kom in till Paris centrum. Vi var och tittade på, fotade, och till och med upp i både triumfbågen och Eiffeltornet! Till Eiffeltornet stod vi i kö 1 timme och 45 minuter, men det var det näästan värt. Det var inte nådigt vad jag hade ont i ryggen då, och det var också den dagen jag började känna mig förkyld så hade jätte ont i halsen hela dagen. Men utsikten uppifrån tornet gjorde så man glömde bort all värk, för en liten stund i alla fall. Kan säga att det var ganska så skönt att komma hem till hotellet den kvällen i alla fall.

För övrigt så har dagarna på Disneyland varit bra och jag tror barnen varit nöjda. Vi hade fyra dagar som vi skulle spendera på Disneyland så fredagen var sista dagen. Vi har sett mycket, åkt mycket, ätit gott, och ja, gått mycket. Barnen har tagit kort med massa Disney figurer också. Bland annat Långben, Musse, Pluto Baloo och Nalle Puh. Sen har vi sett Ior, Buzz Lightyear, Tiana och Törnrosa. Rafiki, Mimmi, Piff & Puff, Kalle, Kajsa, Hattmakaren, Hjärter Dam och Tweedledee & Tweedledum. Barnen, speciellt Sarah, vart helt överlycklig när vi såg någon figur och skulle genast köa för att ta bild med dom. Och jag som var privat fotograf åt brorsan familj så fick ställa upp och köa och sen knäppa kort när vi väl kom fram.
 Finns säkert hur mycket som helst till att berätta, men sitter på golvet och svettas och fryser om vartannat, snörvlar och känner mig inte så pigg just nu, så om jag kommer på mera återkommer jag kanske imorgon. Är jag tillräckligt pigg imorgon ska jag också börja gå igenom alla 2158 bilder jag tog också. Just det, 2158. Nu föll hakan ner till golvet va?

ÄPPELBLOM.

Kamera: Nikon D3100.

2 dagar kvar.

Herregud vad jag stått i idag! Det är bara två dagar kvar tills jag är i kärlekens stad så idag har jag fixat allt det sista. Far nämligen med 13:00 färjan till Sverige imorgon, och sover där över natten innan vi kan flaxa iväg till Paris! Resnerverna har inte kommit ännu, men vänta bara, imorgon så... ;)

Efter en hel dag med ''hårdträning'', packning och annat fix och don inför resan så är jag väldigt trött just nu! Men en litet collage med bilder från weheartit lyckades jag skrapa ihop i alla fall :) Fiina bilder!

Look up to the sky, cities flying by

Kamera: Nikon D3100.

Ett litet smakprov från de bilder jag sitter och redigerar.
Får se om jag hinner ladda upp fler bilder ikväll. Ska gå och sy om/fixa om ett par byxor nu. Woopediwoop!

A life's work should be based on love.

Det är lite lustigt hur mycket man kan orka med även fast man är så trött. Gymmade 1h imorrse och benen var som gelé efter det passet. En dusch och en proteinrik lunch senare och man var på G igen. Började städa i mitt rum efter lunch. Roligare att komma hem från en resa till ett städat krypin. Inte en gnutta trött då. Ut på långpromenad med vovvon. Svårt trött i hela kroppen efter den prestationen. Nova är inte van att gå ute på ''stora vägen'' riktigt än. Tror hon är rädd för bilarna.

Härligt mör i kroppen for mamma och jag och handlade lite grejer till middagen. Jag lagade ugnsrostade paprikor fyllda med couscous, tomat, kikärtor, fetaost och oregano. Eufori i munnen. Och med matkoma i hela kroppen och liten gnutta energikick gick mamma och jag en runda med hunden i skogen. Motionsprestation på hög nivå idag. Har plockat lite mera i mitt rum, packat väskan lite och framför Alcatraz för en stund sen kände jag att hela den här dagen höll på och tog ut sin rätt. Trött tröttare Julia. I haven't been this tired in a long time!

Dags att krypa ner i snarklådan och snarkelisnarka i några timmar. Förutom att jag måste städa mitt rum klart imorgon, så ska jag försöka ta det lugnt. Men vi vet väl hur det lär gå. Fullt ös medvetslös! Godnatt.

Fortsätter konstatera.

Jag har inte utvecklat mina skills från igår. Jag är fortfarande fruktansvärt dålig på att få stekta ägg att se ut som stekta ägg. Men jag gillar ju som sagt äggröra, så det är fortfarande lugnt.

Nästa gång jag steker ägg ska jag tänka att jag lagar äggröra, så kanske det blir ett helt stekt ägg. Annars blir det bara pannkaka av alltihop. Jag gillar pannkaka.

Your heart is my piñata.

När vaknade du imorse? 
Svar: 05:00, som alla andra morgnar den senaste veckan. Lyckligtvis somnar jag om och vaknar runt 08:00. Då stiger jag upp.

  

Vad var det första du tänkte när du vaknade? 
Svar: 05:00-Vad.är.klockan..? 08:00-Meep meep, dags att stiga upp! Nej men helst seriöst, vem kommer ihåg första tanken när man vaknar på morgonen?

Ringde du nån imorse, vem och vad sa ni? 
Svar: Nej. Jag försökte smsa Maria men min mobil totalvägrade. Dumma mobil. Jag vill ha tillbaka min riktiga, min Zigge!

Vilket humör är du på? 
Svar: Trött tröttare Julia.

Vad har du på dig just nu? 
Svar: Ett par ljusblåa pyjamasbyxor och brorsans en gammal grå-svartrandig stickad tröja.

Har du ont någonstans? 

 Svar: Längdryggen och skulderbladen för jag ligger så konstigt med datorn just nu.

Om du fick välja vad som helst att äta just nu, vad är du då sugen på? 

Svar: Grekiskt pasta med fetaost. Man dör matkomadöden när man har ätit det.

Hur mycket var din senaste lön på? 

Svar: Skrattretande lite.

Vad köpte du när du var till butiken sist? 
Svar: Proteinbars, solrosfrön och hundben.

Vilken var den första hemsidan du gick in på på internet idag? 
Svar: Facebook tror jag. Skrattretande, egentligen.

Vad har du gjort idag och ikväll?
Svar: Idag har jag varit med mamma och vovvon nere vid stugan, varit till godby och tagit ut mina respengar, och handlat. Ikväll har jag chillat och varit på en skogsrunda med vovvon.

Vilken var den första låten du satte på idag? 
Svar: Bruce Springsteen-Because the night.

Varför ska man läsa din blogg? 
Svar: Jag vet inte. Om man gillar fotografering kan man ju titta in, laddar upp ganska mycket foton. Annars så kanske min blogg är småkul att läsa om man känner mig? Läsa lite om min vardag och så. Och så kan jag faktiskt va lite rolig ibland också. Men bara ibland. Jag har mina stunder.

Vad gjorde du för exakt en vecka sedan, den här tidpunkten? 
Svar: Enligt bloggarkivet skapade jag ett inlägg med en deppig bild och texten -åthelvetemedallt. Jag var deppig över Paris-resan och att det just då såg ut som om jag inte skulle kunna fara på grund av pengabrist. Lyckligtvis kan jag fara nu. På söndag landar flyget i kärlekens stad.

Har du fått en komplimang idag, för vad? 
Svar: Det var en som gillade min senaste profilbild på facebook idag, gills det som komplimang? Bra. Då säger vi så.

När fotade du något senast, och vad? 
Svar: Idag. Testade gamla kameran som nu är såld. Fotade en bläckpenna. Tufft.

Har du gjort av med nå pengar idag, på vad? 
Svar: Tekniskt sett inte.

Om du sträcker ut ditt ben rakt ut, vad snuddar du vid då? 
Svar: Har dom redan utsträckta allt vad det går och dom tar i en vägg.

Vad borde du göra just nu? 
Svar: Sova. Stenhårt. Det känns som om jag misslyckas.

Vad ha du haft på dig idag? 
Svar: Leggings, ett vitt linne och en oversize jeansskjorta som jag knutit i midjan. Ni vet, sådär lite snyggt som ''alla'' gör med rutiga skjortor.

Sådär. Det var allt. Nu ska jag försöka lyckas med att sova. Stenhårt. Godnatt filurer. skin skin som den sol du é, låt hela världen se ditt vackra leende.

Dagens konstaterande.

Jag har inte rätta knixen när det kommer till att steka vändstekta ägg. Det ser liksom mera ut som äggröra när jag är färdig. Men det är lugnt,
jag gillar äggröra.

Jag ser dig i varje stjärna som lyser på himlen.

Godmorgon. Nog för att det är lunch snart och jag har varit uppe i 2½ timme men i alla fall. Tänkte bara att alla små filurer som stiger upp nu skulle få ett litet godmorgon också :) Så godmorgon alla trötta nyblivna studenter och sommarlovsfirare! Det vart mycket godmorgon i det här stycket. Ska vi se hur många gånger jag kan skriva godmorgon i ett stycke? Godmorgon, godmorgon, godmorgon. Godmorgon, godmorgon. Så, det får duga.

Så vad tänker alla sommarlovsfirare göra idag när det är såhär fint sommarlovsväder? Sola? Bada? Hänga på stranden hela dagen? Shoppa ny bikini? Badshorts? Jobba? Själv tänker jag gå ner med mamma och Nova till stugan efter lunch. Vi ska packa kaffeväskan och bli där hela dagen. Ha det sådär mysigt som vi bara kan ha, med kaffe och något att tugga på. Och en bok såklart! Och havsutsikt och fågelkvitter och trädsus. Ja jag kan hålla på länge att räkna upp saker, men jag tror det får räcka sådär nu innan magen dör av knorr och hunger! Dags för lunch :)

Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket

''Morris och Betty'', han sätter händerna för hennes ögon och berättar. ''Vi är på film nu, det här är historien om oss, där kärleksparet får varandra i den första scenen. Alla andra människor färgas grå och vi blir röda som körsbär. I en scen som visas på trailern säger han att de hör ihop som Hennes & Mauritz.'' Hon tar bort händerna från ögonen. '
'Det måste hända något sorgligt också, annars vill ingen se filmen.'' '
'Okej, hans pappa är manodepressiv och mamman är en komplett fruktkaka.'' 
''Inte sånt tråkigt, det ska finnas något att gråta åt, annars är det ingen riktig kärlekshistoria. Slutet ska vara sorgligt.'' 
''Nej, de lever lyckliga i alla sina dagar.''

Det var en väldigt konstig bok det här. Det är tydligen en roman men den är hur tunn som helst. Det är minimalt med text på sidorna. Ungefär en diktvers på varje sida. Ibland mer, ibland mindre. Tre delar var det tydligen i hela boken också. Jag läste klart boken på drygt 45 minuter. Go figure.
 Alltså, själva historien bakom texten, boken, romanen, allt vad det nu var, var väl ganska fin. Två tonåringar så upp över öronen kära i varandra, att de vill spendera varje minut tillsammans. Gulligull och pluttinutt och sådär. Och visst är väl det fint. Så är väl alla, när dom är nykära. Men som alla förälskelser så svalnar dom efter ett tag och långsamt långsamt. Och sen finns inget kvar förutom kinder våta av tårar, och två värkande kroppar som inte längre har någon att hålla. -Herregud vad poetiskt det blev! Nog kan man ju dikta ihop lite allt. Men nu ska jag inte säga mer om boken. Med tanke på hur kort den var så räcker det snart med att läsa det här inlägget, så vet man allt om boken. Typ.

Rabarberpaj.

Här kommer receptet på rabarberpajen jag bakade i fredags! Såklart på vaniljsåsen jag lagade med.
Receptet på havretäcket är från min faster, och vaniljsåsreceptet är från min HK-pärm från högstadiet.

Havretäcke.

100g margarin eller smör

1dl socker

3/4 dl vetemjöl

2dl havregryn

Gör såhär: Smält smöret i en kastrull, och rör i de torra ingredienserna.
Blanda i mera vetemjöl eller havregryn om du upplever smeten alldeles för lös.   
Tips! Det är godare med lite mer havregryn i!

Grädda i 200 grader, 15-20 minuter eller tills havretäcket har fått fin brun färg!

-Det här är recept på enkelsats, och då blir det inte så ''stort täcke.'' Jag lagar alltid dubbelsats eftersom det är godare med lite mera deg/havretäcke ovanpå det man gömt i botten på pajen :) Inte för att jag äter sånt här överhuvudtaget, men jag kommer ihåg de obligatoriska fredags-äppelsmulpajerna från när jag var liten och då var det alltid godare med mindre äppel och mer smet/deg och grädde! 

 Lite tips om man använder sig av receptet på havretäcket och vill ha en rabarberpaj är att sockra rabarbern och lägga dom i en skål en stund före du börjar med pajen. Tror det är ett bra tips i alla fall för ingen har sagt att pajen var för sur haha! Fortsättningsvis är det extra bra att laga dubbelsats av havretäcket om man lagar rabarberpaj eftersom balansen mellan det söta i täcket och det syrliga i rabarbern då blir mera jämt.  
Inga knasiga grimaser när man äter rabarberpaj då!

Enkel vaniljsås på Vives vis.

2 äggulor

1msk socker

2tsk potatismjöl(4tsk om man inte har grädde i.)

(1dl grädde)

3dl mjölk(4dl om man inte har grädde i.)

Vaniljsocker efter behag.

Gör såhär: Blanda äggulor, socker, potatismjöl och mjölk i en rostfri kastrull. Sjud på svag värme under ständig vispning tills såsen tjocknar.
Såsen får inte koka, då skär den sig. Låt såsen kallna och rör i den då och då. Smaksätt med vaniljsocker.

-Parenteserna i ingredienslistan är viktiga! Det blev så att jag lagade bara på mjölk eftersom vi inte hade nån grädde hemma(hade vi haft grädde skulle jag inte behövt laga vaniljsås.) Har man då ingen grädde i så tar man en extra dl mjölk istället. Och det är då det där med potatismjölet kommer in i bilden. Har man bara i 2tsk potatismjöl när man lagar bara på mjölk, kommer vaniljsåsen inte bli något annat än drickbar. Man har ju liksom ingen grädde som hjälper till att göra det hela tjockare då. Jag testade att lägga en till rågad tsk med potatismjöl men såsen var fortfarande lite för lös, men när jag hade i en till rågad tsk pot.mjöl så blev det bra! Det här är ju då ett stort OBS om man tänker ha i grädde. Petar man då dit 4 tsk potatismjöl på det så står du med en vaniljgröt istället. Kom ihåg det. Har du i grädde duger det bra med 2tsk pot.mjöl. Dock är du ju upp till dig om du vill ha en tjockare sås. Då får du väl påta dit fler teskedar av mjölet. Vill du ha den drickbar kan du ju skippa pot.mjölet helt och hållet. Då slipper man få klump i såsen också.

 Det var nog allt tror jag! Hade inte tänkt skriva så här långt men men...Hatten av för dig som orkade läsa! Och happy baking och smaklig måltid!

Under trottoaren.

Under trottoaren handlar om Sam, Lova och Astra och staden de lever i-och under. Ingen av dom passar riktigt in i den vanliga vanligheten-men vem gör det? Sam, Lova och Astra har olika skäl till att röra sig i staden på det sättet som de gör, ibland ovan jord, men oftast under trottoaren.

Det här är alltså en svensk bok, och som jag förstår det så finns det en blogg där både författaren, Pernilla Glaser, och läsarna har diktat ihop denna historia(??) Som sagt, om jag har förstått det rätt. Det är en så kallad bloggroman i alla fall. Så här står det i alla fall innanför pärmen, på pärmkanten liksom: ''Städer är fantastiskt spännande platser. De kan vara så mycket: skönhet och fulhet, gemenskap och övergivenhet, räddning och förluster. Vissa rör sig mer i sin stad än andra. Till exempel människor som inte har någonstans att ta vägen. -Det skrivande äventyret med bloggromanen utan färdigt slut, är ett sätt att närma sig staden och dess invånare i fiktionens klädnad. Om du är nyfiken på bloggromanprojektet går du in på www.undertrottoaren.se. (klicka på länken för att komma till bloggen.)

Tror jag har varit in på undertrottoaren-bloggen nån gång, men minns inte så mycket av den. Och med tanke på det, att jag inte riktigt visste historien om projektet och boken när jag började läsa, så blev inte boken mer än ok.
 Den var inte så lång heller, endast 123 sidor+epilog och med ganska lite text på sidorna, så man fick inte så stor uppfattning om personerna och handlingen som så. Med andra ord kanske man skulle förstått boken bättre om den var längre. Men eftersom den tydligen inte har ett färdigt slut, så kanske det kommer en ny bok snart? Eller så har det gjort det redan. Hur som så kommer man antagligen fatta mer då. Men kanske inte. Man vet aldrig.

Kläder, kläder, och lite kläder.

Håhå, inte trodde jag kläder kunde vara så jobbiga. Hela min dag har bestått av kläder i princip. Har börjat kolla lite vilka kläder som ska med till Paris, och då ingick ju förstås att pröva kläderna också. Alltså typ testa olika outfits och så. Nej jag är inte utseendefixerad eller så, jag trivs liksom bäst i mjukisbyxor och flanellskjortor, men lite olika kombos måste man väl ändå få testa? Det finns ju faktiskt linnen/t-shirts som inte alls passar till ens favoritshorts eller kjol. Och då måste man ju snabbt och jättevetenskapligt ta reda på vad som passar ihop med vad. Det var ganska kul. Men oj vad varmt man fick.

Har rotat lite i mammas garderob också så jag tror något plagg där ifrån åker med i misstag också. Upsis. Det är bra när man har lite samma storlek på kläder som sin mamma. Då kan man låna hej vilt. Är dock inte glad över att jag fick 40 i skostorlek och mamma bara 37-38. Jag kan alltså inte låna hennes cowboyboots. Det är tragiskt. -Men en och annan blus och så brukar rymma från mammas garderob titt som tätt. Jag har ingen aning om vart dom tar vägen.

En såhär glad Julia ska nu sätta sig och kolla på The Mentalist, och fundera vidare på vilka andra kläder ur förrådet som skulle kunna säljas på Ålands köp och sälj. Mamma och jag har börjat kolla lite men det finns nog en hel del till som andra skulle ha mer glädje av än vad vi har/hat haft av det. tbc on that topic.

Thomas Cook explorers hotel.

Här kommer lite bilder från hotellet vi kommer bo på i Paris!

Vanliga rum vs. ''themed rooms''

Poolen :)

Tror det kommer vara helt okej att bo på Explorers hotel 7 dagar ;)

Everything looks perfect from far away.

Kamera: Nikon D3100.

Samma bild, lite olika redigeringar, men uttoning på alla. Vad tycks?

Feel that freedom on your face, breathe in all that open space

Kamera: Nikon D3100

Godnatt Mister Tom/ Goodnight Mr. Tom

Under andra världskriget evakueras Willie Beech från London till engelska landsbygden. Han hamnar hos Tom Oakley, en gammal enstöring, i byn Little Weirworld. 
 Hos Mister Tom möter Willie för första gången i sitt liv vänlighet. Han får äta sig mätt, han får kläder-och han får sova i en egen säng. Han möter snälla människor och får nya vänner. Men det lyckliga livet avbryts när hans mamma plötsligt hämtar hem honom. Dagar och veckor går utan att Mister Tom får något livstecken från Willie. Har någonting hänt honom? Till slut ger sig Mister Tom i väg till London för att söka efter Willie.

Det här var den andra boken av Michelle Magorian jag pratade om förut en gång, den jag längtade efter att läsa. Det var väl värt att läsa en annan bok före jag började på den här, för oj vad bra den var! Älskar ännu mer nu sättet Michelle Magorian skriver på, man liksom dras in i berättelsen på en gång och blir fast direkt.
 Den var fin den här boken. Men stundtals blev den småhemskt, för Willies mamma var verkligen inte snäll mot honom. Hon misshandlade honom brutalt, och låste in honom. Sa att han inte fick prata, fråga saker, le, skratta, eller röra henne. Hon sa att det var en synd att rita och måla, något Willie var jätteduktig på -och det var också en synd att gå på teater eller bio. Hon var helt vrickad hon där morsan. Det framkom faktiskt att hon var psykiskt störd. Och det fick Willie sota för.
 Men trots allt Willies mamma gjort mot honom, hade han ett bra liv hos Mister Tom. Och trots att Willies liv skakades av även en tragisk nyhet, så såg Mister Tom till att Willie kom upp på fötter igen och fortsatte med livet. Mister Tom visade Willie vad kärlek var, och hur det var att ha ne riktigt familj och riktiga vänner. Han var en mysig typ han där Mister Tom. En sån prick skulle jag villa ha i mitt liv med :)

Sounds like home to me, the sounds this old house makes

Jag skulle inte kunna gå en dag utan att åtminstone lyssna lite på musik. Det är inte bara det där ''åh jag älskar musik'' utan det är något mera, något djupare men ändå enklare, om man nu kan säga så. Det är liksom alla olika ljud som finns i musiken och olika låtar. Och röster. Djupa mystiska röster som Toby Keith, eller ljusa klingande som Jill Johnson. Och blandningen mellan gitarr, piano, trummor, fioler, munspel etc etc. gör allt lite extra intressant och man lyssnar lite noggrannare. Man analyserar lite mera, tar in alla ljud, inspireras.

Men förutom musiken finns det andra ljud som berör. I vardagen. Jag påverkas mycket av ljud i min vardag. Jag tror det beror på att jag är väldigt uppmärksam på både ljud och färger, människor och små små saker som en del kanske aldrig ser. Jag ser mig själv som en väldigt uppmärksam person.
Och nyfiken.
 Det är flera gånger när jag sovit ensam i huset som jag legat och lyssnat bara på tystnaden. Det är ett gammal hus det här så det knakar och knäpper lite överallt. Det är skönt att lyssna efter vad som finns där i tystnaden. Det kan liksom finnas mycket mer än man anar.
 Och när det är dagar som denna, med massa regn och blåst, så trivs jag som bäst för jag älskar att höra regnet trumma mot plåttaket. Det är den bästa sömnmedicinen som finns! Och inte långt efter kommer spinnandet av en katt som ligger hopkrupen bredvid en och sover. Det är mysfaktor på hög nivå.

En brasa som knäpper och sprakar i kakelugnen, susandet i träden när det blåser, ljudet när man på hösten går på en lövfylld väg är också några av mina favoritljud. Vågornas skvalpande mot en strand, en duvas kutter i skogen på kvällen, ljudet av en snipa på avstånd. Det finns så många olika ljud som både gör en lugn och harmonisk, och energisk och upprymd. Och det finns mycket där ute som vi kanske inte har uppmärksammat ännu. Det är en härlig känsla, att veta att det finns ljud man aldrig hört förut. Ljud, röster, rytmer, vibrationer.
 Jag kan knappt vänta på att stiga av planet i Paris och höra nya ljud, nya nyanser av ljud, men framförallt ljuden i en riktigt storstad! Att se nya människor, höra ett annat språk på riktigt. Se deras värld och land, se deras liv, känna alla nya dofter, ta in hur allt ser ut, hur alla rör sig, hur storstadslivet i en riktigt Europa-huvudstad är, en riktigt stor modestad. Att få leva och bo en vecka i staden där min favoritfilm Da Vinci koden utspelar sig, det kommer nog vara en upplevelse jag alltid kommer bära med mig. Definitivt.

You never know when you´re making a memory.

Man skulle verkligen inte kunna tro att det är 1 Juni idag. Med tanke på vädret alltså, regn och rusk och sånt. Men jag gillar regn, så detta är bara mys. Det finns många bra saker med att det regnar en hel dag. Man kan  till exempel gymma 1 timme, ta bilen till butiken(det har alltid varit hög mysfaktor på det för mig,)ligga i fåtöljen och läsa massa. Och mysa med alla djuren också så klart :) Och umgås med mammisen, om hon är ledig, vilket hon var idag.

Men även fast det regnat har jag varit ute lite också. Dödat x-antal mördarsniglar med salt till exempel. Tagit med hunden ut i skogen på en mysig promenad. Eller skörda rabarbern. På tal om rabarbern ska jag gå och slänga ihop den där rabarberpajen jag lovade mamma och pappa lagom till Let's Dance. Har lagat egen vaniljsås också så det blir säkert smarrigt. För dom alltså. Jag ska äta lite frukttallrik jag.

Bjuder på en liten låt också såhär i höstrusket! En av mina favoriter just nu, och väl spelad på iTunes listan.
Lyssna och njut medans jag går och lagar lite paj och grejer.

Tandläkaren.

Var på besök till min bästa tandis idag. Det kändes konstigt att skriva det där. Något positivt om något alla typ hatar menar jag. Men sen jag bytte tandläkare i slutet på högstadiet så har min tandläkarskräck försvunnit! Därför att min tandis är bäst :)
 I alla fall såg allting bra ut i munnen och det var inga hål eller nått. Tandis tycker jag har fina tänder. Hade bara tandsten på två tänder så det var bara det hon fixa. Nu är det ett år tills nästa kontroll.

Efteråt for mamma och jag och leta skor till mig. Jag äger helt seriöst inga vettiga sommarskor(fram tills nu då.) Ett par håliga och slitna flip flops har jag, och ett par rosa crox. Och ett bar jätteobekväma ballerinaskor. Jag går oftast barfota på sommaren, till och med till butiken. Så idag fick jag verkligen panik leta efter ett par bekväma, bra och billiga skor eftersom jag inte känner mig så sugen på att gå barfota i Paris i en vecka. Det blev ett par svarta espadrillos för 15€. Ganska nöjd faktiskt, sköna och luftiga var dom :) Har velat ha ett par såna länge så nu så är det kirrat. Nu behöver jag inte misshandla mina fötter helt och hållet nästa vecka.

 Här är skorna! Inte så bra bilder men jag orka inte fota nå bättre nu.

EN VECKA!!

Nu fick jag panik. Det är ju bara en vecka tills jag åker till Paris. En! Och här har jag gått och trott att det är hela två veckor kvar och att jag har massa tid på mig att fixa grejer. Tji fick jag. Det är bäst att börja fixa nu då eller nått. Ja alltså inte nu på stört då, men imorgon typ. Packningslista skulle vara bra att börja med. Kanske.

weheartit

Om en vecka kommer jag vara i det här vackra landet!

I'm gonna live where the green grass grows

Kamera: Nikon D3100

I worked all week to make me some money

 Allt kändes skit igår. Energin tröt, tårarna rann och hela kroppen gick verkligen på sparlåga. I'm so tired I'm gonna to cry moment. Det känns som om det bara är bakslag jämt. När man tror att allt är bra, går något annat snett. Varje gång.

Vad allting egentligen handlar om är Paris resan om två veckor. Min bror+fru har betalat min resa eftersom jag hjälpt till så mycket med barnvaktande och grejer, men jag ska ju ha pengar och kunna leva där i en vecka också. Och det är där som skon klämmer. Har 95€ just nu, och det räcker verkligen inte långt. Får jag min kamera såld får jag ju lite cash i handen, men inte ens det kommer räcka nå långt. Det är det jag varit bekymrad och ledsen över. När man äntligen får chansen att resa längre än Estland, så är det något som ska försöka förhindra än från att åka.  

Idag var det lite bättre, även fast jag varit väldigt fundersam hela dagen. Men jag fick lön idag och den var nästan dubbelt så mycket som jag brukar få. Då blev jag lite glad. Och så har min snälla syster erbjudit att jag ska få låna pengar av dom så jag kan fara :) (och pengarna skulle betalas tillbaka med hög ränta sa svåger haha)

Håller tummarna på att jag får kameran såld inom två veckor. Och så ska jag försöka skrapa ihop lite annat jag kan sälja. Och vet ni vad? Efter den här resan ska jag fixa ett sparkonto så jag kan lägga in pengar där varje månad när jag får lön, och på så sätt ha extra pengar ifall man vill fara och resa igen nästa år kanske. Eller fara och shoppa lite till Sverige eller nått. 

Lite mer pepp är man ju nu. När man tänker på framtiden liksom. Det brukar man ju vanligtvis inte vara. Konstigt det där.

...

-åthelvetemedallt

I like it, I love it, I want some more of it.

weheartit.

Bilden säger egentligen allt om min dag. Har i princip bara lyssnat på bästaste musiken i bästaste låtlistan på iTunes. Ja och så har jag läst också. Och letat efter mina pengar som är borta. Och försökt sola lite men det blåste så otroligt kallt så det blev inget. Ja och så har jag gått två promenader idag-men jag hade finaste musiken i lurarna då så att. Fast det hade jag när jag gjorde ett försök till att sola också...

--->Admitting to love country music. #ifthatain'tcountryi'llkissyourass

Jag är kvar hos er.

Du läste kortet. Förundrad gömde du det bland övriga minnen av mig.
 Det var det sista jag skrev, Hanna, och du ska veta att orden, som själva är nästan ingenting, gömmer hela den sanna världen, den som vi alltid har anat bortom våra skrattande lekar och och inuti vårt lekande allvar och omkring vår allvarliga vänskap.
 En dag långt bort i tiden ska du ta fram kortet igen, Hanna. Ta fram det, läsa och upptäcka vad orden gömmer. Det ska dröja länge tills dess men det är ingen brådska. Jag är kvar hos dig så länge du vill, och väntar samtidigt långt där borta. Att nära intill dig är det samma som fjärran långt borta kan inte förklaras med hjälp av tid eller rum, men den dag då du förstår orden kommer du även förstå den förklaring de rymmer. 

En av de bästa böcker jag läst. Helt klart. Peter Pohl skriver riktigt bra och det är lätt att läsa, och lätt att fastna för hans böcker. I och för sig var det här första boken jag läste av han, men om den var så här bra så vill jag inte ens veta hur bra hans andra böcker är. Gäller att skriva upp dom på min ''böcker jag vill ha''-lista nu.
 Jag vet inte varför, men jag gillar böcker som handlar om döden. Det är något speciellt med dom. Som med verklighetsbaserade böcker. Det är mina favoriter det.

Shinin' like lighters in the dark in the middle of a rock show

Eftersom jag gjorde så grymt mycket i helgen, har riktigt känt varje kväll hur trött och slut kroppen va, så kändes det bra att det var lite sämre väder idag så jag kunde slappa bara. Eller ja, har ju varit på gymmet 1 timme + gått en promenad på 45 minuter, men annars så. Har myst i myskläder med musik, kaffe och en bra bok. Läste just klart boken också så har läst lite över en halv bok idag. Gött.

Ska slappa framför tvn nu och invänta Alcatraz som börjar om en timme. Men tänker bjuda på en lite bild i alla fall, så det blir ett lite trevligare inlägg.

Kamera: Nikon D3100

En sådär lite småcharmig och svettig efter att mamma och jag hade gått ner till stugan i gassande sol.

Baby whatcha say we go pickin' wildflowers?

Kamera: Nikon D3100

Never gonna grow up, never gonna slow down

Kamera: Nikon D3100

Har varit väldigt låg uppdatering här den här helgen med jag hat haft fullt upp alla dagar, och på kvällarna har jag kommit hem så sent så jag inte orkat blogga. Den här helgen har jag varit i stan, på födelsedagsfika, examenskaffe, till Godby, och stugan. Har inte gjort så här mycket på en helg på länge.

Självfallet har jag tagit massa bilder den här helgen, och jag har just lagt in dom i datorn, men än så länge får ni nöja er med bilden ovan som är från i fredags när vi hade lite mysigt i köket hos faster. Lite andra bilder kanske kommer upp imorgon, för nu ska jag ha myspys med fotbad, jordgubbar och nötter. Framför tvn givetvis. Om det är något bra på den där nedrans dumburken nu så.

På brorsans soffa.

Being silly in the apartment.

 Jag har snälla syskon jag. Först fick jag åka snålskjuts med min ena bror till stan, och nu får jag va i andra brorsans lägenhet några timmar tills jag ska träffa mamma. Har det sjukt bekvämt i världens mjukaste soffa och glor på tv på världens största tv. Typ. Har det ganska bra med andra ord :)

Ska springa några ärenden på stan idag har jag tänkt. Bland annat ska jag försöka hitta examenspresent till Aina, och lämna in min mobil på lagning eftersom den tyvärr står med ena foten i graven just nu. Den har krånglat ett tag, bilder och musik försvinner så jag måste starta om och ta ut minneskortet mest hela tiden. Ibland stänger den av sig själv också, och fast man inte rör den så börjar den blinka och grejer. Sjukt frustrerande eftersom den bara är ett år gammal. Förhoppningsvis kan dom fixa den åt mig för jag har fortfarande ett år kvar att betala på den. nästan fml moment det här.