 |
| mobilbild från idag. |
Igår kväll kände jag mig väldigt låg. Allt kändes bara skit. Livet, bristen på pengar, bristen på umgänge, bristen på fritidsaktiviteter och intressen, bristen på något litet roligt i vardagen, bristen på att känna sig bra och nödvändig. Bristen på att känna att man behövs och spelar roll.
Idag däremot har jag varit hög! Hög på solen, hög på naturen, hög på kvalitetstiden med mamma, hög på havet, hög på livet helt enkelt! Mamma, Nova och jag for ner till stugan efter lunch och hade det mysigt! Drack kaffe, åt fruktsallad, satt tysta och läste och lyssnade på naturen. Pratade. Massor. Och så var jag ner till sjön och fotade lite också.
Men ändå vet jag att allt det där jag skrev om först ligger och gnager långt inom mig, även fast det inte känns så mycket just nu. Jag gillar att vara ensam, trivs att vara helt ensam hemma och bara va. Men det skulle ändå vara kul med lite umgänge ibland. Jag vet att jag är dålig på att höra av mig, och jag är ledsen för det. När jag fått ordning på mitt liv lite, kanske skaffat ett till jobb, börjar plugga på distans igen och kommit lite närmare mina drömmar, då kanske jag känner mig mer harmonisk och mindre stressad. Då kanske jag kan slappna av, höra av mig lite oftare, hitta på roliga grejer själv att dra med vännerna på. Förhoppningsvis kommer den dagen så småningom. Det är inte så kul att leva i den här bubblan dag ut och dag in. Det blir jobbigt. Det är då man blir sådär låg. Men snart kanske det vänder! Snart kanske något går som jag vill någon gång! Man kan ju alltid hoppas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar