You will be truly missed, but we know you're in a better place

 Ja-a, det ska verkligen bli ett skitår det här. Två bilolyckor till, pappas gamla klasskompis från högstadiet blev innebränd i sitt hus...Och igår fick vi reda på att farbror Gösta hade somnat in. Det gicks ganska snabbt hela alltihopa. Var bara drygt två veckor sen vi fick reda på att han var sjuk. Men på ett sätt är det bra att det gick fort så behöver han inte pinas som så.

Det är lite overkligt alltihopa eftersom Gösta är en sån som alltid varit med. Han har alltid funnits där, sen man var liten, så länge jag kan minnas. Vet dock inte när jag träffade honom sist nu. Var inte med nu sist när han fyllde för då var jag sjuk. Och det var lite synd för när jag tänker efter tror jag jag inte träffat honom på ett helt år... :/ Det gör ju inte känslan av att känna sig upphängd och nedsläppt ett uns bättre.

Vi kommer sakna dig Gösta, och vi kommer aldrig glömma dig. Spara platser åt alla oss, hela tjocka släkten, okej?
Vi ses på andra sidan, hos änglarna. Sov gott.