Om man läser en så pass bra bok så man inte kan lägga den ifrån sig förens man måste slita sig lite och vila ögonen, och då inser att klockan är halv två på natten, borde man skämmas då? Att man fortfarande är vaken den tiden alltså. Ni tänker säkert ''nää'', och jag börjar överväga att tänka så också. På äkta åländska ''nää, inga ska du behöva skämmas för det heller inga.'' Bra, nu fick jag det skrivet och bort ut mitt system, så nu känns det mycket bättre! Om inte annat så kanske det är så att det känns bättre för att jag sov ganska få timmar inatt, men har kompenserat med att sova allt som allt 3 timmar nu under dagen. Mellan lässessionerna alltså.
Himla bra bok det där. Ängladöd heter den. Eller, den är inte så bra att den hamnar i klass med Pojken som kallades det, Flickad med de röda skorna, Tusen strålande solar, Flyga drake och alla Magnus Nordins böcker, men den är tillräckligt bra och spännande så man kan läsa några timmar i sträck utan att tröttna.
Ja nu var det hemskt mycket prat om böcker och det är antagligen kanske inte det roligaste man kan läsa om i en blogg. Men, jag tänker definitivt inte be om ursäkt för mitt enorma intresse för böcker. Vid första antydan på att jag kommer skriva om böcker, kan man ju sluta läsa. Simpel as that.
För övrig diggar jag rubriken till det här inlägget. Det passar idag. Har inte blivit så imponerad av den här dagen hittills så. Han är en smart man, han där Brent. Orkar inte förklara vem Mr.Buckingham är, förutom att han är låtskrivare och antagligen en av de roligaste människorna jag vet. Och det säger sig självt egentligen, jag är en sucker för humoristiska personer med samma skruvade och småironiska humor som jag själv har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar