Det har varit fred i fyra år, men för Henry är andra världskriget långt ifrån slut. Hans pappa dog som krigshjälte, och Henry saknar honom enormt. Han tar sin tillflykt till filmens värld. Där i den mörka biosalongen kan han drömma sig bort. Och det gör han varje ledig stund, tills han en dag får låna en gammal kamera. Henry börjar fotografera för ett skolprojekt, men när han framkallar filmen kommer han en hemlighet på spåren-en hemlighet som gör att hans eget liv alltmer börjar likna en filmthriller.
När jag började läsa den här enormt tjocka boken tänkte jag att det skulle ta grymt länge att komma igenom 646 sidor, 4 delar och 47 kapitel. Det tog inte länge alls. När jag kom in i historien var jag helt fast. Visste nästan direkt när jag läste på baksidan av boken att jag skulle gilla den, åtminstone lite. Eftersom den handla om både fotografering och film, två av mina favoritsaker, så var jag ganska förväntansfull med att börja läsa boken och sen vad den riktigt handlade om.
Jag gillade den grymt mycket, och Michelle Magorian är en otroligt bra författare. Hon är en av mina favoriter nu. Låter inte hennes namn bekant så kanske en av hennes böcker gör det i alla fall, Godnatt Mr Tom. Är det någon som känner igen det? Jag har den boken med och längtar redan efter att läsa den. Ska läsa en annan bok klart först, sen får jag dyka ner i Michelle Magorians otroligt skickliga skrivande och härliga uttrycksfulla värld igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar