Jag har alltid varit jätte noga med hur en text ser ut när jag skriver. En handskriven text alltså, inte på datorn eller liknande. Jag vill att bokstäverna ska vara perfekta, med rätt rundning och alla A:n och B:n och C:n ska vara likadana genom hela texten. Raderna ska vara raka, mellanrummet mellan raderna ska vara lika och tillräckligt stort för att inte raderna ska flyta ihop och bilda en stor klutt med blyerts eller bläck. Det ska vara snyggt helt enkelt.
När jag gick i lågstadiet sa till och med en av mina lärare på ett utvecklingssamtal att ''Julia, hon är väldigt noga när hon skriver. Jag har sett på fredagar när hon skriver i veckoboken, hon suddar och suddar flera gånger innan hon är nöjd.'' Haha, det är precis så jag kommer ihåg det! Jag kunde sitta och sudda 100 gånger fast, om det betydde att det skulle bli perfekt tillslut.
Jag är fortfarande likadan och ibland blir jag nästan sur när bokstäverna blir fula och sneda. När mamma och jag löser korsord också, så kan jag sitta och sudda och skriva om flera gånger för att det blir fult eller slarvigt så man inte ser vad det står. Jag kan till och med sudda mammas bokstäver och skriva om själv! Haha, usch vad elak jag är, förlåt mamma :D Men ibland håller hon faktiskt med om att det blev konstiga bokstäver haha.
Jag är annars inte perfektionist. Jag kan ha hur stökigt i rummet som helst, och på skrivbordet, men sen kommer man till en punkt när allt är i vägen och man blir på dåligt humör. Då börjar man röja massa och sätta alla snyggt och prydligt igen. Och vips så är man glad igen!
Men när jag börjar tänka efter så är jag ganska noga att allt ska står rakt och proportionsenligt också. I kylskåpet, skafferiet, bokhyllan, på köksbordet, på min byrå. När jag bäddar sängen ska det vara snyggt och precis rakt, och på vardagsrumsbordet ska fjärrkontrollerna helst ligga i storleks- och längdordning ovanpå tidningen. Kan sitta och fixa med dom en stund innan dom ligger rakt.
Jag tror jag ska sluta nu innan jag ger mig själv diagnosen OCD -tvångssyndrom. Haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar