Känner att jag har ännu en sömnlös natt framför mig. Igår ville jag verkligen sova men nu känner jag inget behov av det. Det är tråkigt att gå och lägga sig! ''Jag hatar att gå och lägga mig, men jag älskar att sova''. Men det är ju faktiskt så, det är underbart skönt att sova men att gå och lägga sig.. det ser man inte riktigt lika mycket fram emot. And I know, man måste gå och lägga sig för att få sova men, när det är så tråkigt! Det får mig att tänka på en bok som bror och jag hade när vi var små, ''Jag vill inte gå och lägga mig'' hette den. Det var våran favorit bok när vi var små och Mami och Papi läste den varje kväll för oss. Det är lite nostalgi sådär och den finns fortfarande kvar, sönderläst och jättefin!
Den där boken får mig att tänka speciellt mycket på min bror Daniel. Vi är jämnåriga, han är bara ynka två år äldre än mig så vi har alltid haft ett speciellt band. Såklart har jag ett speciellt band till alla mina syskon och jag gillar alla lika mycket men eftersom Daniel och jag är så nära så är det något extra där. Vi umgicks mycket när vi var små och jag fick vad med när har var med sina kompisar, oftast i alla fall, och jag fick till och med Daniel och hans kompisar att leka med Barbie. Notera att de alltid villa va Barbie och inte Ken. Det var ett tag under tidiga tonåren när vi knappt umgicks men nu umgås vi igen.
Vi umgås som kompisar och inte som bror och syster. Under alla dessa år så har jag alltid försvarat Daniel. Alltså inte typ slagit ner någon som bråkat med honom.. det skulle ha varit töntigt. Men när andra ha sagt något dumt om Daniel så har jag alltid blivit sur och försvarat honom. Jag kommer ihåg en gång, jag vet inte vad som sas eller vem som sa det, men jag sa i alla fall ''Sluta säga dumma saker om min bror. Det är min bror och det är bara jag som får vara dum mot honom'' Haha, gulligt ellerhur? Det bevisar i alla fall att vi är nära, som vi alla syskon är. Vi kommer alltid vara nära och ha ett speciellt band. Vi alla, vi fem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar