en natt hade jag en dröm. jag drömde att jag gick längst en strand tillsammans med gud, på himelen trädde bilder ur mitt liv fram. jag såg på varje bild två fotspår i sanden ; ett par var mina och de andra paret var guds.
När den sista bilden syndes såg jag tillbaka på fotspåren, jag upptäckte då att många gånger under mitt liv fanns endast ett par fotspår. jag såg också att detta var under de mest ensamma och svåraste stunderna i mitt liv. Detta bekymrade mig mycket och jag frågade gud om detta. " Gud, du sade när jag en gång bestämde mig att följa dig, att du skulle gå med mig hela vägen. men jag ser att under det svåraste tiderna i mitt liv finns det endast ett par forstår.. jag förstår inte hur du kunde lämna mig när jag behövde dig som mest" gud svarade " mitt kära barn, jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig. under tiderna av svårighet och prövningar när du bara kan se ett par fotspår, då bar jag dig "
1 kommentar:
den skrev jag till becca, vi fick den på skribban ^^
Skicka en kommentar