År 1932 diskvalificeras fyra åttaåriga flickor på grund av ''okvinnligt beteende'' i en tävling om vem som är mest lik Shirley Temple. De fyra bildar ett förbund, Ya-Ya-flickorna, som blir upptakten till en vänskap som kommer att bestå genom åren och som präglar både deras och deras barns liv.
När teaterregissören Sidda Walker, dotter till en av Ya-Ya-flickorna, många år senare intervjuas i en tidning råkar hon beskriva sin mor som ''en steppande barnmisshandlare''. Ursinnig bryter modern all kontakt med sin dotter. Sidda är förkrossad. Hon skjuter upp sitt planerade bröllop och drar sig undan i väntan på att bli förlåten.
Det är då Ya-Ya-flickorna griper in för att ställa allt till rätta.
Ya-Ya-flickornas gudomliga hemligheter skildrar tre generationer kvinnor i en småstad mitt i Louisiana. Det är en rolig, varm, insiktsfull och skakande roman om de komplicerade banden mellan mor och dotter, men också en bok genomsyrad av den oerhörda livsglädje och energi som kännetecknar de fyra Ya-Ya-flickorna.
Min åsikt om boken är att den var bra, och faktiskt lite småmysig att läsa. Och som det står ovan, rolig, varm och insiktsfull. På en del ställen kunde det bli lite långrandigt och tråkig, men till mesta delen var den faktiskt kul att läsa. En sån där bok som man faktiskt kunde sätta sig ner och läsa när som helst och var som helst.
Kollade på filmen kort efter att jag läst boken och måste verkligen säga att jag blev besviken på filmen. De kan ju såklart inte ta med precis allt ur boken när dom gör film för då kan ju filmen bli flera timmar lång, men lite mera kunde dom faktiskt ha tagit med i det här fallet. Istället tar dom med andra grejer som inte är med i boken. What? Hur tänker dom där liksom?
På ett stället i boken är Sidda, 8 år kanske, med sin mamma, sina syskon, och de andra Ya-Ya-flickorna och barnen för att rida på en elefant vid ett nyöppnat köpcentrum. I filmen är det istället ett flygplan dom får åka i. För alla vet ju att elefanter och flygplan är såå lika. Så där vart jag speciellt besviken. Annars var filmen lite småmysig, men jag måste nog säga att boken var bättre. Mycket mycket bättre.
